Återlämningslådan!

Det är dag för er som tar studenten att kolla över era bibliotekskonton och se till att lämna tillbaka era lånade böcker! Ni får givetvis låna böcker över sommaren också om ni vill, huvudsaken är att ni lämnar tillbaka böckerna sen (här eller på något av Helgebiblioteken). Övriga elever bör också se över sina lån och antingen återlämna eller låna om böckerna! Eftersom det är sommarlån är förfallotiden först fredagen den 28 augusti. Bra va :)

Vår återlämningslåda har fått ett nytt och mer passande utseende. Birgitta tapetserar som värsta proffset! Så här snyggt blev det!

Gudrid Torbjörnsdotter

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Om vi läser om vikingar i skolan så nämns ofta Erik Röde på Grönland och Leif Eriksson som for till Vinland, (Nordamerika). I de isländska berättelserna Grönlänningasagan och Erik Rödes saga från medeltiden är det dock inte bara manliga vikingapijonjärer som nämns. Gudrid Torbjörnsdotter har en central roll i båda berättelserna och är, vad man vet, en av de mest vittberesta vikingarna. Hon föddes på Island, flyttade med nybyggare till Grönland, försökte kolonisera Vinland med sin man och sägs ha åkt på pilgrimsfärd till Rom. I boken Vikingaliv (2007) av Dick Harrison och Kristina Svensson kan man läsa om Gudrid. Den boken är huvudkällan till detta inlägg.

Koloniseringsförsöket av Vinland som Gudrid och hennes man Torfinn ledde var det mest omfattade koloniseringsförsöket av området på den tiden som vi idag har kunskap om. De var borta i tre år och byggde upp en by. De var dock tvungna att återvända till Grönland på grund av strider med skrälingar, indianer. Under tiden i Vinland födde emellertid Gudrid en son, Snorre, den förste ”vite amerikanen”. Värt att nämna om Gudrid är också att hon gifte sig tre gånger och att när hennes män dog fick hon ärva dem. Något som kvinnor exempelvis inte fick i Sverige på 1800-talet.

Varför är historien om Gudrid viktig? För det första får Gudrids historia oss att kunna överväga vår syn på kvinnornas rättigheter förut i tiden. Tanken om att kvinnorna i historien alltid har varit förtryckta finns hos många. Dock så verkar Gudrid ha haft mer rättigheter än vad kvinnor hade på 1800-talet. Hon har också betytt så mycket att hon fått spela en stor roll i de isländska sagorna som skrevs ned runt 1200-1300-talen. Tvåhundra till trehundra år efter hennes död. I Erik Rödes saga nämns hon till och med mer än Erik Röde. Viktigt är också att hon inte nämns som ensam i sitt slag av att vara en viktig kvinna i historien. För det andra har själva koloniseringsförsöket betydelse för världshistorien. Folk från västvärlden försökte bosätta sig och födde barn i Nordamerika långt innan Columbus ”upptäckte” kontinenten.
/Olivia Möller, SA12

Eleanor Roosevelt

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Eleanor Roosevelt föddes den 11 oktober 1884 i New York City, New York. Idag är hon arketypen som alla presidentfruar (First Ladys) försöker nå upp till. Förutom att hon är den längst sittande presidentfrun av alla då hon satt i 12 år från 1933 fram till hennes man, Franklin D. Roosevelts död 1945. Hon var en viktig figur för feminismen. Bland annat var hon den första presidentfrun att hålla en egen presskonferens, dessutom för enbart kvinnliga journalister. Innan hennes död 1962 blev hon utnämnd till The Presidential Commission on the Status of Women av dåvarande presidenten John F. Kennedy. Hon översåg även utarbetandet av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Hon är viktig inte bara för att hon på många sätt var den förste av sitt slag, en first lady som aktivt deltog i politiken, utan hon var även instrumental i formandet av de värderingar som stora delar av västvärlden har idag angående mänskliga rättigheter. Dessutom var hon en livslång kämpe för kvinnliga rättigheter. Hennes åstadkommelser bör läras ut mer så att man får en bild av hur viktig kvinnor varit i historien och inte minst under de senaste hundra åren då Eleanor Roosevelt utan tvekan har varit en utav de mest inflytelserika kvinnliga förebilderna i historien.
/Oscar Brickner, SA12

Boktipset v. 24 - Den sluga svanen

Den sluga svanen och andra berättelser av Pelle Olsson. Det här är en lättläst bok med tillhörande cd-skiva att lyssna på. Pelle Olsson är en efterfrågad berättare. I fem skrönor avslöjar han hur djur gör för att lura människor. Helt tokiga berättelser.

En till lättläst är Bengtssons hemlighet av Camilla Wallqvister också med cd-skiva. Den handlar om Johanna som flyttat ut på landet och skaffat får. De smiter ut ur fårhagen och vart har de tagit vägen och hur kunde de komma ut?

En lättläst klassiker med cd-skiva är Lady Chatterleys älskare av D.H. Lawrence. Ja ni som har läst den vet vad den handlar om, och ni som inte läst får göra som jag och läsa boken.

/Birgitta

Fredrika Bremer

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Fredrika Bremer var en kvinnorättskämpe och författare som föddes i Åbo, Finland den 17 augusti 1802, men som bosatte sig i Stockholm tre år senare med familjen. Som sagt så var Fredrika Bremer en stark förespråkare för kvinnans rätt i samhället och hon var också mycket socialt engagerad. Hennes argument var att kvinnor skulle få en bättre social status och bättre utbildning. Idag betraktas Fredrika Bremer som en pionjär inom kvinnorörelsen. Hon inspirerade många med boken Hertha där hon gav uttryck för sin irritation kring den ogifta kvinnans ställning i Sverige under hennes tid.

Fredrika Bremer har haft stor betydelse för historien och många anser att hon bidragit till lagen som gav kvinnan rätt att bli myndig vid 25 års ålder år 1858 och trots detta har hon en väldigt liten plats i historieböckerna. Det är lättare hitta information på nätet och den huvudsakliga källan jag använt är denna.

Det är viktigt att belysa denna typ av kvinnor i historien. Liksom Fredrika Bremer finns det många kvinnor som genom tiderna har haft stor betydelse i historien men som inte får ta plats i historieböckerna. Hade det vart annorlunda och att kvinnorna istället skulle fått ta lika mycket plats som männen skulle det mycket väl kunna vara så att kvinnosynen skulle se ut på ett helt annat sätt idag. Det finns antagligen minst lika många kvinnor som män som har och spelar roll för historien och trots detta är det bara männen som belys samtidigt som kvinnorna osynliggörs.
/Maria Gunnarsson, SA12

Marie Curie

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Marie Curie var en framstående forskare under 1800- och 1900-talet som gjorde stora upptäckter inom fysik och kemi. Hennes arbete har varit betydande för cancerforskningen då hon upptäckte att radioaktiva strålar både kunde bota cancer men också orsaka svårläkta sår. Marie Curie var även den första kvinnan att vinna nobelpriset i fysik år 1903, dessutom är hon en av få som vunnit två gånger då hon 1911 även vann priset i kemi. De arbeten Marie Curie utfört har varit revolutionerande för naturvetenskapen men trots det är det ytterst sällan hon nämns i historieböckerna, därav att den huvudsakliga källan i detta fall varit nationalencyklopedins hemsida. Förutom att det kan vara värt att nämna vad hennes forskning fått för betydelse i dagens samhälle skulle en plats i historieböckerna också bidra till jämställdhet och inspiration.

Att Curie blev tilldelad nobelpriset två gånger visar att trots det patriarkaliska samhället hon levde i kunde hon träda fram och få uppmärksamhet för det hon gjort. Om detta skulle framhävas kanske fler kvinnor idag skulle våga eller vilja engagera sig inom forskning eller kanske undervisning på hög nivå som Curie även gjorde. Dessa är områden som främst domineras av män. Dessutom kan man fråga sig varför män som Albert Einstein och Isac Newton ska få en plats i läroböckerna om inte Marie Curie? Hennes arbeten har varit minst lika betydande och står för stora delar av vad elever lär sig inom naturvetenskapen idag. Skulle kvinnor få större plats i historieböckerna skulle det tillföra ett större historiskt perspektiv hos eleverna, dessutom skulle det leda till ett mer jämställt samhälle. Ju fler kvinnor som får synas i historien, desto fler kvinnor kommer att få synas idag.
/Linnea Söderkvist, SA12 

Elise Ottesen Jensen

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Elise Ottesen Jensen (1886–1973) var en sexualupplysare, reformist och journalist. Hon tog upp kampen mot diskriminerande lagar och förändrade synen på sex. Kvinnor dog tidigare ofta av barnafödsel och levde i skräck för att bli gravida. Illegala aborter utfördes på grund av den stränga abortlagstiftningen. Elise bildade RFSU som blev ett helt livsverk. Hon reste runt och informerade fattiga människor om könssjukdomar och lärde kvinnor att använda preventivmedel. Jensen blev en förebild för skolans sexualundervisning och inspirerar oss än idag. Hon skrev krav på fri abort gjord av läkare och att kvinnan skulle få rätten att bestämma över sin egen kropp. ”Jag drömmer om den dag då alla barn som föds är välkomna, alla män och kvinnor jämlika och sexualiteten är ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet”, sa Elise Ottesen-Jensen.

Elise är en orättvist bortglömd person som möjligen bara nämns i historieskrivningen, hon borde få mer plats. På internet är det lättare att hitta fakta om henne än i historieböckerna, t.ex. här. I sitt arbete för att ge kvinnor rätten att bestämma över sin egen kropp, rätt till abort och preventivmedel har hon gjort centrala insatser för det svenska samhällets utveckling. Hon har gjort sexuallivet mer njutningsfullt och mindre ångestladdat. Hon kan ses som en kvinnolegend då hon har förändrat synen på sexualitet och jämlikhet mellan män och kvinnor. Att lyfta fram betydelsefulla kvinnor som Elise i historien kan påverka vårt sätt identifiera oss själva. En ojämlik historieskrivning har till viss del bidragit till kvinnoförtrycket som råder idag, tänk då vad en jämlik historieskrivning skulle medföra för kvinnans ställning i framtiden? Det kan stärka kvinnors roll och kan förändra vår syn på historien såväl som framtiden. Genom att belysa att kvinnor har varit lika starka och betydelsefulla i historien som män kan ett mer jämställt samhälle uppnås.
/Jonna Johansson, SA12